Sanningen om uppsatsjäveln

Jag skriver en c-uppsats. Det är inte så jäkla roligt alltid. Egentligen så ska ett utkast på HELA uppsatsen vara klart på lördag. Det kommer det inte att vara. Jag börjar få lite småpanik fast det blev i alla fall lite bättre när jag idag ändrade mitt syfte lite.
Due to the panic så bestämde jag mig för att ha en veckas exil i urskogen, hemma hos min pappa vill säga, och plugga massor där det inte finns några distraktionsmoment såsom människor, internet och tv. Grejen är bara den att allt det där visst finns. Människor i fysisk form av pappa och Maria och i audiotiv form, alla människor som an kan tänkas prata med i telefon. Internet finns i form av mobilt bredband med så bra uppkoppling att man tillochmed kan spela på det om det inte servern är allt för belastad och tv-tv finns en stege ned och film-tv har jag bakom ryggen. Alltså blev inte detta lika mycket exil som det var tänkt. Trots alla dessa distraktionsmoment har jag lyckats åstaskomma något så jag är rättså stolt över mig själv. Har idag bokat några intervjuer, läst, förlängt inledningen och kompletterat bakgrunden och teoridelen. Heja mig!

Sanningen om bajs-SL

Just nu åker jag tåg och har för tillfället just lämnat Äljvsjö. Åkte tunnelbanan från skolan och klev av vid Centralen. Vid första pressbyrån stod en stor skylt och brevid och bakom den stod två sl-jobbare och mellan den bakre sl-jobbaren och skylten låg ett par jättestora, smetiga bajskorvar som hade blivit trampade i. Sl-jobbarnas jobb var att styra undan folk så de inte trampade i bajset och de började gasta som galningar när jag råkade komma lite för nära. En tanke slog mig när jag såg detta: Varför städar inte dessa två sl-jobbare upp bajset istället för att skärma av det som om det vore en spricka ner till helvetet?
Den enda troliga förklaringen är att detta är ett desperat försök av Fredde R att skapa nya arbetstillfällen. Genom att idag lite incognito ta tuben med barnflickans hund till jobbet istället för den skattebetalda taxin och få hunden att bajs utanför pressbyrån skapades tre stycken arbetstillfällen. Två stycken sl-arbetare som var tvugna att vinka bort den flödande människoskaran från sket skitfarliga hundbajset och troligen en atackare som sen får komma och städa bort bajskorvarna.
Jag säger bara smart drag Fredrik Reinfeldt, nu när det är val i höst och allt!

Sanningen om inflation i glassvärlden

Solen skiner och man blir slentriant sugen på en glass. Kände att jag var värt en glass-i-kaka och körde ner handen i glassfrysen och tog min glass. När jag sen råkade kasta ett öga på prislistan tappade jag glassen och hakan. 27 KRONOR! Vafan hände? Varför var inte det hutlösa priset från förra sommaren okej? Vad i det priset var det som var för billigt? Jag såg sen att klassikern Sandwich var uppe i 14 kronor och tänkte lite att är inte det en tiokronorsglass så finns inga tiokronorsglassar. Jag saknar det tiden då priset på glassarna var överkomliga och man kunde panta åtta burkar och köpa en Piggelin för pengarna. Glömde kolla vad piggelinpriset låg på nu men jag blir inte förvånad om den är uppe i tio - tolv kronor. För helvete GB, sänk glasspriserna!

Sanningen om lyckan matifierad

En helt ny dimension av skräpmat har uppenbarats för mig, kebabtallrikpizza. Det är det bästa av två fantastiska världar: kababtallrik och kebabpizza. Med denna fantastiska skapelse behöver man inte välja utan kan ta både kebabtallrik och kebabpizza utan att skämmas alltför mycket. Kan skräpmat bli bättre?
Jag upptäckten denna fantastiska kreation i Vadstena [vassna] förra helgen och är lite ledsen att man ska behöva åka så långt för att få äta i sig av det goda... men men man kan ju alltid säga att man åker dit för klosterkyrkans skull eller att man ska åka och hälsa på nån som sitter inne på psyket..................
Nu ska jag gå och lägga mig och för hoppningsvis drömma om kebabtallrikpizza :)


Sanningen om Dantes Inferno

Jag har just varvat Dantes Inferno. Fantastiskt spel. Spelade på den lättaste nåvån och jag blir så glad när lättnivåerna verkligen är lätta. Fighterna med alla fula gubbar blev liksom inte det centrala i spelet utan man kunde koncentrera sig på lösa problemen i att ta sig vidare i spelet. Har du ett x-box 360 (eller ett PS3 kanske) så tycker jag du ska köpa det här spelet i alla fall. Himla trevligt :)
Spelet har även fått mig att läsa Den gudomliga komedin som det hela bygger på.... måste säga att boken inte är riktigt lika underhållande som spelet... den är liksom rätt seg. Har inte ens läst hälften men det känns som om den redan borde varit slut.

RSS 2.0