Sanningen om uppsatsjäveln
Jag skriver en c-uppsats. Det är inte så jäkla roligt alltid. Egentligen så ska ett utkast på HELA uppsatsen vara klart på lördag. Det kommer det inte att vara. Jag börjar få lite småpanik fast det blev i alla fall lite bättre när jag idag ändrade mitt syfte lite.
Due to the panic så bestämde jag mig för att ha en veckas exil i urskogen, hemma hos min pappa vill säga, och plugga massor där det inte finns några distraktionsmoment såsom människor, internet och tv. Grejen är bara den att allt det där visst finns. Människor i fysisk form av pappa och Maria och i audiotiv form, alla människor som an kan tänkas prata med i telefon. Internet finns i form av mobilt bredband med så bra uppkoppling att man tillochmed kan spela på det om det inte servern är allt för belastad och tv-tv finns en stege ned och film-tv har jag bakom ryggen. Alltså blev inte detta lika mycket exil som det var tänkt. Trots alla dessa distraktionsmoment har jag lyckats åstaskomma något så jag är rättså stolt över mig själv. Har idag bokat några intervjuer, läst, förlängt inledningen och kompletterat bakgrunden och teoridelen. Heja mig!
Due to the panic så bestämde jag mig för att ha en veckas exil i urskogen, hemma hos min pappa vill säga, och plugga massor där det inte finns några distraktionsmoment såsom människor, internet och tv. Grejen är bara den att allt det där visst finns. Människor i fysisk form av pappa och Maria och i audiotiv form, alla människor som an kan tänkas prata med i telefon. Internet finns i form av mobilt bredband med så bra uppkoppling att man tillochmed kan spela på det om det inte servern är allt för belastad och tv-tv finns en stege ned och film-tv har jag bakom ryggen. Alltså blev inte detta lika mycket exil som det var tänkt. Trots alla dessa distraktionsmoment har jag lyckats åstaskomma något så jag är rättså stolt över mig själv. Har idag bokat några intervjuer, läst, förlängt inledningen och kompletterat bakgrunden och teoridelen. Heja mig!
Kommentarer
Trackback
